Tack

Har ni någonsin funderat på vad som gör dig glad och vad som betyder något?

Detta är nog något som är väldigt olika från person till person. För min del är det bland annat när mina "hundkompisar" har tagit sig tiden att ordna en present när jag fyller år, stiger upp tidigt för att baka en tårta för min skull och stiger upp tidigare än nödvändigt en helg för att åka till en tävling för att stötta mig.

Ni anar inte hur mycket detta betyder för mig.

Tack så mycket..........

Sedan får jag väl sprida lite glädje jag också. Mina två arbetskamrater och jag ställde upp med lite underhållning i fredags på vår personalfest. Det sjöngs Gloria Gaynors " I will survive" för full hals. Idag har vi fått se bildbevis och även sett videon. Vi kan då konstatera att - ja, det lät för jävligt och - ja, granna var vi.......eller?

Äntligen............

I onsdags var jag på första sammankomsten för en apporteringskurs med Dogs and Dummies. Det är två killar som håller i detta som heter Kent och Gert. Jag har träffat dem tidigare när jag var på en prova på jaktträningsdag med Tollarklubben för säkert två år sedan. Sedan var jag funktionär på ett workingtest förra året där jag hamnade på en station där Kent var domare.

Det var då jag förstod att de var ett team och höll i kurser. Kort därefter fick jag anmält mig och sedan fick jag gå på "audition" för att se om vi fick vara med på kursen. Det krävdes en viss grundlydnad.

Så efter allt detta har jag nu varit iväg på första kurstillfället.

Som en del av er vet så har jag ju gått en kurs i apportering tidigare men det var total katastrof eftersom jag hamnade på en kurs som förutsatte att jag skulle veta saker om jaktträning och man skulle helst inte ställa dumma frågor. Vilket jag givetvis gjorde. Det var en rörig och jobbig kurs och passade inte mig och Guinness alls. Så nu var jag väldigt laddad att få börja om.

Jag måste säga att detta är nog den bäst kursen jag har gått på hittils. Vi är uppdelade i grupper och får göra lite olika övningar. Det förklaras varför man ska göra saker och det är en avslappnad och positiv stämning.

Där var en löptik med och tränade vilket var ju väldigt bra träning för Guinness. Han stack till henne vid ett tillfälle istället för att komma tillbaka med en dummy till mig.... men jag fick då klara besked på vad jag skulle göra i de här situationerna. Och det inbegrep inte att jag skulle ta i min hund och vara jättearg (som förra kursen tyckte).

Nä, det var lugnt och stilla, gå till min hund och koppla honom. Tanken är hela tiden att det ska vara tryggt hos matte. Äntligen klara besked....

Detta är ett ypperligt tillfälle att träna på att Guinness ska fokusera på mig och jag tror det kommer att hjälpa mig när vi sedan kommer till flera lydnadstävlingar. Som sagt så sitter ju momenten bra hemma så det handlar ju om att klara dem i tävlingssituationen.

Så det är en ganska nöjd Malin som trots den långa resan till Asmundtorp tycker att det är helt klart värt besväret.

Sedan har jag ju ett annat liv utanför hundlivet....

Vi är mitt uppe i tapetsering av vårt kök.Jag står i vasken och Rune är tapethållare.....Niclas är bakom kameran.

Vi hoppas att vi ska få upp det sista idag...

Long time no see..

Hej

Jaha nu var vi där igen. Dags för tävlingar. Var och tävlade i Veberöd förra veckan och lyckades med det sämsta tävlingsresultatet hittils 128.5 poäng. Den störst boven i dramat var platsliggningen. Vi nollade eftersom Guinness pep sig igenom hela platsliggningen och satte sig upp. Jag får ju säga att jag är glad att han iallafall satt kvar. Vi har haft problem med lite pip innan men inte i närheten av det han åstadkom då. Får träna lite mer på det.

Trots dåliga reslutat tyckte jag att det kändes ganska ok. Det var inte riktigt så ångestladdat som det har varit innan och det var lättare att hantera nederlaget än vad det har varit innan.

Så nu tar vi nya tag och har anmält oss till Svalöv den 10 maj och Lund den 17 maj. Så får vi se hur det går.

Jag får försöka träna så mycket platsliggning som möjligt och jag kommer att lägga krutet på att träna med mycket störning. Jag behöver få Guinness att fokusera på mig. Momenten i sig kan han så det är inte det som fattas. Sedan får jag väl gå en kurs i tävlingspsykologi eller mental träning. Vad vet jag.....

Härom dagen när vi var på rallylydnad fick vi låna Annas pipboll. Väldigt bra... nu har jag skaffat en pipleksak som heter Kebbe.. (han är blå och har en fin keps). Fungerar också väldigt bra.

Vi var tvungna att handla lite goda ben och annat också för idag var det ju Guinness födelsedag. Lill-ponken har fyllt tre år.

Nu får vi se hur lång tid det tar tills jag uppdaterar nästa gång......