Retriever kurs

Som förstagångshundägare kan jag tycka att hela hundvärlden är ett mysterium. Och på något vis så förväntas man bara veta saker utan att någon introducerar eller berättar något. När någon för första gången pratade om apell så undrade jag lite smått om det bara var jag i rummet som inte visste vad det var. Nu har jag kommit över blygheten lite och brukar fråga när det är något jag inte vet. Men det beror naturligtvis på sällskapet. När man står med ett gäng hundägare klädda i värsta jaktutrustningen så inser jag att min frågor kanske bäst besvaras med hjälp av internet...

Jag har alltså lyckats hitta något som man kallar retriever kurs. Eftersom jag har en retriever och kan engelska så förstår jag att det betyder att hämta saker. Efter lite introduktion från uppfödare och en prova på jaktträningskurs på tollarklubben så har jag lite hum om vad det är. Min tanke har varit att - visst kan vi hålla på med lydnad men jag vill även att Guinness ska få utlopp för sin naturliga förmåga som han dessutom älskar att syssla med.

Jag hittatde ett nummer på Spaniel och retrieverklubben efter tips från MalinB. Jag ringde och i torsdags infann jag mig på nästan rätt plats och tid efter bara en felkörning.

Jag möttes av cirka tio personers blickar när jag desperat försökte få Guinness att inte lukta, dra, kissa och sprätta.... detta beteende som alltid infinner sig när vi är på ny plats.

Till slut kommer vi igång. Björn som håller i det hela börjar gå laget runt för att ta reda på om våra hundar kan stanna, komma, hämta och gå fot. Under tiden så kommer Guinness enormt trevliga beteende fram.....sitter en meter från matte piper och skäller till. Det är sssåååå pinsamt. Men som tur var så var det inte bara han. Björn bad vänligt men bestämt oss att få tyst på hundarna. Lättare sagt än gjorrt men iallafall.

Vi får sedan stå på en lång rad och sedan kommenderar Björn oss en och en för att se vad vi kan. En sådan situation som för min del bara innebär ett stort hav av prestationsångest. Men Guinness gick hyfsat bra. Lite dålig linförighet eftersom jag försökte mig på tävlingslinförighet (gå fint utan uppmuntran).

Sedan började han babbla om att hunden ska gå bra i koppel utan att dra etc. Detta kan Guinness på banan under kommando men på vanlig promenad kan det vara annorlunda.. JAg frågar lite försynt om han har lite tips om hur man uppnår detta? Ja det gör man genom att vara konsekvent och aldrig låter honom komma dit.... Ja det är ju jättebra men lite sent för min del nu. Jag inser att vi pratar om två olika promenadtyper. Han hade noterat att Guinness gick lite långt fram i linförigheten...(han väntade på att jag skulle kasta en boll) och föreslår att man kan hålla en lång pinne framför hunden när man går för då gör det ju ont om man går för långt fram... Han pratade också mycket om att rycka och att handgripligt sätta hunden ner när man vill att den ska sitta. Det var i detta läget jag började undra om jag skulle gå därifrån. Detta är inte det sättet jag är van vid. Och jag kan inte säga att jag är vän av det heller.

Han hade sagt att man fick pröva första gången och sedan se om man ville komma tillbaka. Jag började överväga att tacka nej.

Men sedan började träningen. Det var mycket linförighet och frittfölj med alla hundar samtidigt på linje, med två meters avstånd. Väldigt spännande att försöka få Guinness med sig.. Men det som var positivt var att Björn sa att det är jätteviktigt att hela tiden uppmuntra hunden och prata med den ...ja då blev det ju annat. Plötsligt mycket enklare. Kursen fick plötsligt en pluspoäng. Sedan fick vi stå på rad och några gå och sätta sina hundar 10 m framför vår linje och föraren 10 m bakom vår linje. Sen var det inkallning då mellan våra hundar. Det var väldigt spännande att se vad Guinness klarade av. Jag måste säga att han var jätteduktig. Han var den hunden med högst fart på inkallningen iallafall.

Sedan var det träning med dummysar.. (svengelskt begrepp). Hur bra kan era hundar sitta kvar när man kastar dummysar och hur bra kommer de tillbaka med dem. Ja, Guinness satt kvar nästan hela tiden....lyckades stoppa honom två gånger på väg ut..... men inte en tredje.
Att komma tillbaka med dummysen var det också lite si och så med. Men det vet jag att vi kan träna upp. Det har vi ju klarat med apportbocken.

Efter ett väldigt intensivt träningspass på två timmar med både positiva och negativa intryck så bestämde jag mig för att fortsätta kursen. Jag kom fram till att jag tränar min hund som jag vill och tar åt mig det jag vill från min nya instruktör.

I och med detta har jag sett två väldigt olika delar av hundvärlden. Men jag kan någonstans förstå skillnaden. Lydnad gör vi för att visa hur duktiga hundar vi har och hur bra vi har lärt dem att sitta och gå rakt. Allt är inlärt med positiv förstärkning. Men någonstans finns det inget tydligt användningsområde mer än att kunna tävla och visa vad vi går för. I den här nya världen finns det ett tydligt användningsområde och praktiska förklaringar till varför din hund ska kunna de olika momenten. Men det handlar inte om att hunden ska sitta helt rakt utan mer att den ska vara där med dig... Jag kan säga att jag tycker om det här sättet att tänka..men jag tycker inte om att man har ett litet annat sätt att nå dit. Jag kan också säga att man kunde tydligt se på vissa hundar att positiv förstärkning inte var det enda sättet de hade lärt sig något på. Vi får väl se hur det här kommer att gå. Fortsättning följer.......

Tänkte att efter all den här svadan så kan det var bra men en bild på Guinness. Exempel på fart vid inkallning...