Tack

Har ni någonsin funderat på vad som gör dig glad och vad som betyder något?

Detta är nog något som är väldigt olika från person till person. För min del är det bland annat när mina "hundkompisar" har tagit sig tiden att ordna en present när jag fyller år, stiger upp tidigt för att baka en tårta för min skull och stiger upp tidigare än nödvändigt en helg för att åka till en tävling för att stötta mig.

Ni anar inte hur mycket detta betyder för mig.

Tack så mycket..........

Sedan får jag väl sprida lite glädje jag också. Mina två arbetskamrater och jag ställde upp med lite underhållning i fredags på vår personalfest. Det sjöngs Gloria Gaynors " I will survive" för full hals. Idag har vi fått se bildbevis och även sett videon. Vi kan då konstatera att - ja, det lät för jävligt och - ja, granna var vi.......eller?

Äntligen............

I onsdags var jag på första sammankomsten för en apporteringskurs med Dogs and Dummies. Det är två killar som håller i detta som heter Kent och Gert. Jag har träffat dem tidigare när jag var på en prova på jaktträningsdag med Tollarklubben för säkert två år sedan. Sedan var jag funktionär på ett workingtest förra året där jag hamnade på en station där Kent var domare.

Det var då jag förstod att de var ett team och höll i kurser. Kort därefter fick jag anmält mig och sedan fick jag gå på "audition" för att se om vi fick vara med på kursen. Det krävdes en viss grundlydnad.

Så efter allt detta har jag nu varit iväg på första kurstillfället.

Som en del av er vet så har jag ju gått en kurs i apportering tidigare men det var total katastrof eftersom jag hamnade på en kurs som förutsatte att jag skulle veta saker om jaktträning och man skulle helst inte ställa dumma frågor. Vilket jag givetvis gjorde. Det var en rörig och jobbig kurs och passade inte mig och Guinness alls. Så nu var jag väldigt laddad att få börja om.

Jag måste säga att detta är nog den bäst kursen jag har gått på hittils. Vi är uppdelade i grupper och får göra lite olika övningar. Det förklaras varför man ska göra saker och det är en avslappnad och positiv stämning.

Där var en löptik med och tränade vilket var ju väldigt bra träning för Guinness. Han stack till henne vid ett tillfälle istället för att komma tillbaka med en dummy till mig.... men jag fick då klara besked på vad jag skulle göra i de här situationerna. Och det inbegrep inte att jag skulle ta i min hund och vara jättearg (som förra kursen tyckte).

Nä, det var lugnt och stilla, gå till min hund och koppla honom. Tanken är hela tiden att det ska vara tryggt hos matte. Äntligen klara besked....

Detta är ett ypperligt tillfälle att träna på att Guinness ska fokusera på mig och jag tror det kommer att hjälpa mig när vi sedan kommer till flera lydnadstävlingar. Som sagt så sitter ju momenten bra hemma så det handlar ju om att klara dem i tävlingssituationen.

Så det är en ganska nöjd Malin som trots den långa resan till Asmundtorp tycker att det är helt klart värt besväret.

Sedan har jag ju ett annat liv utanför hundlivet....

Vi är mitt uppe i tapetsering av vårt kök.Jag står i vasken och Rune är tapethållare.....Niclas är bakom kameran.

Vi hoppas att vi ska få upp det sista idag...

Long time no see..

Hej

Jaha nu var vi där igen. Dags för tävlingar. Var och tävlade i Veberöd förra veckan och lyckades med det sämsta tävlingsresultatet hittils 128.5 poäng. Den störst boven i dramat var platsliggningen. Vi nollade eftersom Guinness pep sig igenom hela platsliggningen och satte sig upp. Jag får ju säga att jag är glad att han iallafall satt kvar. Vi har haft problem med lite pip innan men inte i närheten av det han åstadkom då. Får träna lite mer på det.

Trots dåliga reslutat tyckte jag att det kändes ganska ok. Det var inte riktigt så ångestladdat som det har varit innan och det var lättare att hantera nederlaget än vad det har varit innan.

Så nu tar vi nya tag och har anmält oss till Svalöv den 10 maj och Lund den 17 maj. Så får vi se hur det går.

Jag får försöka träna så mycket platsliggning som möjligt och jag kommer att lägga krutet på att träna med mycket störning. Jag behöver få Guinness att fokusera på mig. Momenten i sig kan han så det är inte det som fattas. Sedan får jag väl gå en kurs i tävlingspsykologi eller mental träning. Vad vet jag.....

Härom dagen när vi var på rallylydnad fick vi låna Annas pipboll. Väldigt bra... nu har jag skaffat en pipleksak som heter Kebbe.. (han är blå och har en fin keps). Fungerar också väldigt bra.

Vi var tvungna att handla lite goda ben och annat också för idag var det ju Guinness födelsedag. Lill-ponken har fyllt tre år.

Nu får vi se hur lång tid det tar tills jag uppdaterar nästa gång......

Anmäld

Härom dagen hade vi en liten träningstävling med avslutande smörgåstårta hemma hos mig. Det var väldigt trevligt och oerhört bra träning för mig och Guinness (både att tävla och göra smörgåstårta...).

Våra samtal kring smörgåstårtan kretsade givetvis kring hundarna och lite tävlingar. Anna har anmält sig till Veberöd och med allt snack blev jag också sugen. Jag, Camilla och Pamela kom överens om att vi också skulle anmäla oss.

Så jag skulle egentligen bara berätta att nu har jag anmält mig.........

Gott Nytt År!

Nu är det jul igen.....

Klockan är 11 på lille julafton. Julskinksdoften börjar sprida sig i huset. Den blandar sig med en svag doft av pepparkaka från vårt hemmagjorda pepparkakshus, grandoften från vår något sneda gran och förhoppningsvis snart doften av hyacint som hade slagit ut vid det här laget om jag hade fått bestämma.......

Efter några dagars ledighet och 10 timmars sömn i ett par nätter börjar man känna sig som en människa och hitta julstämningen. Julklapparna är fint inslagna under granen och katten passar på att värma dem ifall de skulle frysa. ...För att ge alla lite dåligt samvete så kan jag berätta att jag började min dag med en joggingtur med Guinness, några sit-ups och "mes-armhävningar" (sådana på knäna). Men bättre med "mes-armhävningar" än inga alls är min filosofi.

Som några har påpekat , inga namn nämnda, så har min blogg inte uppdaterats på ett tag. Största anledningen är att jag inte har varit iväg på några tävlingar eller annat och bloggen var främst meningen att vara hundinriktad. Men nu i höst har jag inte gått någon kurs för att jag har kännt mig stressad och behöver göra saker i min egen takt. Detta innebär att jag och Guinness och Niclas ibland har haft många mysiga stunder ute i skogen då vi har spårat eller tränat lite apportering. Sedan går vi förbi brukshundsklubben på kvällsrundan så jag har varit inne och tränat lite då och så.

Jag kan känna att det blir mycket när man går på kurs en dag i veckan och för att komma någon vart måste det tränas några gånger där imellan för att det ska ge något.

Istället har jag lagt mycket krut på allmänlydnad på promenad och koncentrerat mig på att vara konsekvent och tydlig. Jag satt och läste en bok av Minea Molin och sedan var jag på en miniföreläsning med Jeppe Strid. De pratade om samma sak och det fick mig att börja tänka.

Det är ju trots allt så att det är vi hundägare som påverkar våra hundar och anledningen till att hunden inte lyder är att man inte har varit helt tydlig med vad man vill. Jag kan ju tycka att jag har varit hur tydlig som helst med vissa saker men i Guinness ögon har jag varit "clear as mud" som de säger på engelska. Om man börjar fundera på hur man agerar i vardagssituationer och hur ofta man inte är tydlig med att säga att NEJ DET DÄR ÄR INTE OK. Istället säger man men nääää sluta nu ...lite små mjäkigt. Eller hur ofta man glömmer att säga varsågod, hopp och lek eller liknande utan man bara låter hunden gå iväg för att man inte riktigt orkar.

Så även om det har varit dåligt med action på tävlingsbanan och på kurser så har det hänt väldigt mycket med mitt och Guinness förhållande till varandra. Eftersom jag har blivit tydligare så har han blivit mer intresserad av mig och därför också en lydigare hund och en roligare hund att träna med. Jag behöver inte anstränga mig hälften så mycket med att vara rolighetsminister.

Därmed inte sagt att vi har nått perfektion....Det kommer vi aldrig att göra men vi har nu ögonen halvöppna och inte kisande som innan. En dag kanske vi ser med helt öppna ögon..

För att ett inlägg ska vara komplett så måste man ju bara avsluta med några fina bilder.......

Stor kram på er alla och ha en riktigt bra jul.

söt

seriös


mindre seriös

Tävling i Burlöv

Då har vi varit ute igen. Efter förra veckans besvikelse så har vi legat i hårdträning denna veckan. Jag hade en 10 minuters intensiv träning med Agneta i måndags vilket fick mig på bättre tankar och kände lite hopp. Sedan har jag koncentrerat mig på att träna med så mycket störning som möjligt. Höjdpunkten var att gå linförighet på Södervärn under rusningstrafik och träning med ankor och annat i Pildammsparken. Så det har gått bra denna veckan och jag hade utarbetat en tydlig plan för dagens tävling..

Jag har tagit ner målsättningen från att vara att ta 160 p till att ha så bra kontakt med min hund jag bara kan. Tanken är att har jag kontakt så kommer resten av sig själv.

Jag hade vissa saker jag hade bestämt att jag skulle göra.

1. Fråga vilken plan vi skulle vara på för att ha en tydlig plan för uppvärmning
2. Inte busa för mycket med Guinness utan försöka få fokusering genom belöning med godis innan vi gick in i ringen
3. Låtsas lägga en boll i gräset utanför planen innan jag gick in.

Jag klarade av de två första.

Bollen glömde jag helt. Ett annat exempel på min nervositet var att jag hade ryggsäcken på ryggen när jag hämtade Guinness i bilen. Jag tänkte för mig själv att jag får inte glömma att lägga av den innan jag går in. Jag märkte under platsliggningen när jag skulle sätta händerna bakom ryggen att jag fortfarande hade ryggsäcken på ryggen.........

Så här såg poängen ut:

Platsliggande 10 fick säga ligg två ggr men det märkte inte domaren (jättenöjd)
Tandvisning 9.5 Lite glad
Linförighet 5.5 nos, brist på följsamhet (trots sämre poäng än sist så hade jag stundtals riktigt bra kontakt. Därför är detta en förbättring från förra gången även om det inte reflekteras i poängen . Känslan var bättre.)
Läggande 8 ngt sakta (nöjd med detta eftersom de två senaste gångerna har inte lagt sig alls utan gjort ställande istället)
Inkallande 6.5 lov (där stod ngt mer men jag kan inte läsa det) Är väldigt besviken för det var inte bara en lov och sedan till matte utan en lov och snusning, går runt lite innan vi kan tänka oss att komma till matte)
Ställande 9.5 ngt steg (väldigt nöjd)
Apportering 8 nosar före apportering (han var duktig ska bara träna bort nosandet.
Hopp över hinder 5 dk, avslut dåligt (han nosade innan hindert och jag fick inte kontakt även om jag sa ett kraftigt fot. Han nosade även efter hindert och kom intill mig efter jag sagt fot kraftigt men satte sig aldrig (snacka om förbannad på honom).
Helhetsintryck 7 Brister stort i samarbete

Totalt fick jag 150.5 p vilket var en förbättring från sist. Jag är glad att jag inte har nollat på något moment men väldigt missnöjd med framförallt inkallandet och hoppet. Linförigheten var en förbättring och det försöker jag fokusera på.

Jag tycker att jag har nått min målsättning att han ska vara med mig mer. Även om han inte var med hela tiden så var han med mer än han var förra gången. Känslan var bättre denna gången men ofoget vid inkallning och hoppet är inte bra alls.

Nu ska vi tävla om två veckor igen. Jag har tänkt försöka få lite tips från instruktörerna på klubben så jag har en plan för de här veckorna. Men planen hittils är att köpa en bok om tävlingspsykologi så att jag kan få bort lite nervositet och sedan ska jag träna med mycket störning.

So long...

Suck...

Ja, så kändes det efter vår tävling i Tollarp idag. Min sammanlagda poäng var mitt sämsta resultat hittills. Men det var inte det jag suckar mest över. Nä, det var att jag kunde inte få någon som helst kontakt med min hund. När jag tittar på protokollet så är där några riktigt bra poäng men faktum är att jag vet att min hund kan göra de här momenten riktigt bra men vi får inte till det på tävling.

Så här såg poängen ut:

Platsliggande 9,5 (pip) -- Han var väldigt duktig här. Tittade på mig nästan hela tiden.
Tandvisning 9 (glad) -- han satt inte kvar utan ville vara lite kärvänlig med dommaren
Linförighet 6 (snus, kk, sitter ej, position, sned sitt) --Jag tror inte man kan hitta fler fel. Konstigt att jag inte fick en femma
Läggande 0 (lägger sig ej)-- detta är en favorit i repris från förra gången
Inkallande 7,5 (avslut, sne sitt) --Han hade bra fart in men tog en sväng om innan han kom in och satte sig snett sådär en meter ifrån mig
Ställande 8 (steg, position i transport) --Ja vi hade ju redan gjort ett ställande....
Apportering 9 (snus på apport innan kommando)-- Lite lustigt att detta momentet är det vi har varit sämst på innan
Hopp över hinder 10 Grand finale....
Helhetsintryck 7 (okoncentrerad, brister i kontakt) Ja det kan man lugnt säga

Så hur ska jag nu gå vidare med detta?
Jag tror ju att om jag bara får rätt på kontakten och koncentrationen så kommer det att bli hur bra som helst.

Igår satt jag och läste sista kapitlet i "med sikte på tian" (Niina och Kenth Svartberg) . Denna delen heter Mot tävling. Det handlar om rutiner, störningar, överträning och prestera utan belöningar. Jag läste detta kapitlet och insåg att det hade varit bra att läsa det innan jag ens gav mig ut på tävling men bättre sent en aldrig som de säger. ...

Där hade jag nästan allt i ett nötskal. Så jag måste träna mer på främmande platser och med störning, se till att jag har en bra rutin vid tävling (så jag inte får panik när jag drar startnummer ett som jag har gjort på de senaste tävlingarna), överträning - detta betyder inte att träna för mycket utan att träna på en högre nivå än den man tävlar på och sedan det sista och svåraste att kunna prestera utan belöningar. Jag kan nog se en liten plan här men det är det sista med att prestera utan belöningar som jag inte riktigt att tänkt ut något bra. Jag prövade lite igår med att klappa händerna och springa lite och använda en spännande röst. Detta var lite roligt sa Guinness men efter ett tag stod han där och tittade på mig och undrade när jag tänkte ta fram bollen.........

Lite dumdristigt så har jag ju redan anmält mig till två tävlingar till. Så jag ska tävla redan nu på söndag och sedan den 21 september.

Så alla eventuella knep eller allmänna råd är välkomna (gärna saker som kan tränas in på en vecka.....)


Men för att inte glömma att han är min älskling trots att han är okontaktbar på tävling så har jag lagt in en mysig bild från sommaren 2006 :-)